Skvaltkvarnen vid Bölesbäcken är en "dubbelkvarn", två rum med var sin omgång malstenar. Den är uppförd i liggtimmer av fura, A-väggen 19 varv hög, gavelväggarna 22 varv och C-väggen 16 varv. Timringen är utförd som en enkelhaksknut, tämligen slarvigt timrad, tätad i dragen med mossa från och med femte varvet, alltså över golvnivå.

Längs med A-väggen löper en gångbrygga som vilar på de framför väggen utdragna golvåsarna. Taket skjuter ut över gångbryggan, och ger gott skydd åt dörrarna som öppnas inåt.

Upp till gångbryggan ledde en grov stock med uthuggna trappsteg, i dag ersatt med en trappa för säkrare tillgänglighet. Mellan gångbryggan och gavelröstenas utdragna stockar stod tidigare stolpar, liksom även mellan gångbrygga och mellanvägg. Då endast urtag för dessa visar att de en gång funnits, går det ej att fastställa om de även var försedda med någon form av räcke.

Taket täckt med brädor som har "vattenspår", och takhuv av trä. På varje gavelvägg finns en liten öppning med lucka.

Varje kvarnrum innehåller bänk med malstenar, behållare för korn, med ställbar öppning för kornet att rinna ut. Skakanordning till den ränna under kornbehållaren som leder kornet till malstenarna, samt en liten bänk mot ytterväggen vid dörren. Förmodligen fanns även en trälåda att skrapa ned mjölet i, med den böjda "skrapa" av ene som brukade höra till.

På kvarnväggarnas insida och på dörrarna finns en stor mängd inskriptioner, mest namn och årtal, det äldsta från 1787. 

En av dörrarna är säkerligen original, medan den andra dörren är ombyggd. Dörröppningen har förstorats genom att stocken närmast över den gamla öppningen kapats av, och ett nytt dörrblad har satts in. Dörröppningens svärd har däremot ej bytts ut, varför de följaktligen är för korta och ej låser fast den avkapade stocken på ett riktigt sätt. När dörröppningen byggdes om har ej gått att fastställa.

Kvarnkallarna med 12 st. blad står på varsin stock fäst vid C-väggen i en fastdymlad kubbe. I stockarnas andra ände sitter en lodrät stolpe som går upp genom kvarngolvet. Ovanför golvet går stolparna genom stora klotsar som ligger på golvet, och mot klotsarna kan man medelst kilar som går genom stolparna justera kvarnkallarnas läge i höjdled. Därigenom kan man variera malstenarnas tryck mot varandra.

Vattenrännorna går in genom C-väggen i stockvarv nr. 2, och leder vattnet mot kvarnkallarnas skovlar.

Av kvarnen är i stort sett allt timmer ovanför golvnivå original liksom takåsar och sittbänkar. Om malstensbänkarna och vissa delar av golvet är original är osäkert, möjligt är att något är utbytt vid flyttningen till Offerdals hembygdsgård 1953, men det har ej gått att få säkert besked om detta.

Dammbyggnaden är timrad i en enkel typ av enkelhaksknut, som ger minimal möjlighet för vatten att ligga kvar i knuten.

Dammen var helt raserad, utom tre stockvarv i botten. När resterna grävdes fram hittades förmultnade delar av en stenkista och några tvärgående stockar. Utifrån dessa rester har den nya dammen rekonstruerats så gått det går, dock med en viss konstruktionsförbättring genom att bindstockar använts på ytterligare något ställe i dammens framkant. Detta för att på ett bättre sätt hålla ihop dammens olika delar.

Det är inte uteslutet att den ursprungliga dammen var byggd i två omgångar. Man har i så fall lagt en ny lägre timring utanför den första och fyllt mellanrummet med sten, i syfte att minska påfrestningarna från vattentrycket på den första, inre dammen.

I allt väsentligt följer dock den nya dammbyggnaden den gamla konstruktionen, så långt det varit möjligt att utläsa av de rester som vi grävt fram.

Fem stockar från den ursprungliga dammbyggnaden befanns vara i så gott skick att de kunde användas igen, trots över 200-årig tjänst i den gamla dammen.

I dammbyggnadens framkant finns två små luckor, som öppnas med hävstänger från kvarnens sydvästra knut. (B/C) I en knutskalle fanns ett "borrhål" som visar att där troligen  någon sorts krok eller upphängningsanordning varit infästad., Vi har tolkat det som en krok att hänga upp dammluckornas hävstänger på.

I dammbyggnadens övre del har gjorts en öppning att avleda vatten genom, när kvarnen inte används. Den tillsluts vid behov. Dammbyggnadens övre del såg säkert annorlunda ut bär kvarnen byggdes på 1780-talet. Då fanns till exempel ej den gamla väg som nu går strax uppströms kvarndammen. Rester av virke, som i dag ligger under 1,5 m. jord, sticker fram i dammens norra sida. I dag avslutas dammen mot jordvallen nedströms den gamla vägen. Två vattenrännor går från luckorna fram till kvarnen. I dammens framkant var de nedersta stockvarven ursprungligen instuckna i en stor bergspricka vid bäckens södra strand. Under årens lopp har berget trasats sönder av vatten och issprängning, så att bergsprickan i dag saknar funktion. För att ersätta sprickan som "hållare' för stockändarna, lades ett stort stenblock mot timringen på nedströmssidan vid södra stranden.

Vid timringen av dammbyggnaden, liksom vid utbyte av timmer i kvarnens nedre del, samt tillverkning av kvarnkallar m.m., har stor vikt lagts vid att välja virke av hög kvalitet.

Alla stockar till dammbyggnaden är grovt avhuggna med yxa, i likhet med de gamla stockar som fanns kvar av den ursprungliga dammen. Även kvarnens knutskallar är huggna med yxa, lika som originalet.

Kvarnkallarna har lika många blad som den kvarnkall hade, vars rester vi hittade vid utgrävningen av kvarntomten. Även kvarnkallarnas justeringsanordningar är tillverkade med rester av originalen som förebild.

Så långt det varit möjligt har kvarnens  originaldelar använts, vissa efter lagning, gamla fotografier och/eller intervjuer med äldre personer samt studium av tillgänglig litteratur har väglett oss vid nytillverkning av delar vi ej hittat rester av.

Vår förhoppning är att restaureringen av skvaltkvarnen vid Bölesbäcken skall ge kommande generationer en inblick i äldre tiders byggnadskonst och livsvillkor, samt att bybornas arbete med och engagemang för kvarnen skall stimulera till att byggnadsvård blir en uppgift för oss alla.

Stig Nilsson