Logen Kelans Styrka

Grundandet  De första medlemmarna  Många arbetare  Aktiviteterna  Nöjen  Pånyttfödelsen

 

- Av Ann-Charlotte Ernehed -

I Kälom, en by i Offerdal, har huvudnäringen genom tiderna varit jordbruk. Byn består idag av drygt 30 hushåll. Bland byns invånare finns många människor födda omkring år 1900.

Godtemplarlogen grundades 1883 och upphörde 1966. Byns historia är i mycket förknippad med logens historia. IOGT har varit centrum och samlingsplats för byns invånare i drygt 80 år. Genom logen har nya impulser kommit till byn.

I Kälom har nära nog varje familj haft anknytning till logen. Nykterhetsrörelsen har med andra ord präglat livet i byn, de senaste hundra åren. Genom att studera logens historia, får man inblick i, hur människor flyttate in och ut ur byn. Orsakerna till omflyttningarna kan man också finna.

Intervjuer med äldre människor, ger en uppfattning om när svåra sjukdomar härjat i byn.

IOGT-rörelsens utveckling på riksplanet, återspeglas i mötenas programinnehåll under 1800- och början av 1900-talet. Flyttningspolitiken på 1950- och 60-talen medförde att många ungdomar tvingades lämna byn, vilket framgår av logens avtagande verksamhet på 1960-talet.

Genom att studera logens historia förstår man, att logens anda fortfarande lever i byn. Även 100 år efter dess grundande.

Upp igen

 

Grundandet

Den 12 augusti 1882 grundades den första logen i Östersund.

Under de fyra första månaderna 1883, tog logebildandet rekordartad fart. Den 1 maj 1883 fanns loger i nästan alla jämtländska socknar, däribland fem i Offerdal.

Godtemplarorden hade redan från början fått ett starkt fäste i Offerdal. Detta kan ha berott på, att socknens dåvarande kyrkoherde, Olof Abraham Staaff, var en hängiven företrädare för IOGT. Staaff blev OrdensKaplan (OK) i Sveriges Stor-Loge. Han var en av få präster i landet, som tillhörde den centrala ledningen av godtemplarrörelsen.

Upp igen

 

De första medlemmarna

Logen 567 Käloms Styrka hade sitt första logemöte 14 april 1883. Det första nedskrivna protokollet är dock från det andra mötet, den 14 maj 1883. Vid starten togs 30 medlemmar in. Den 14 maj skrevs sex nya medlemmar in. Sammanlagt gick alltså 36 personer in i logen under de två första sammankomsterna. Dessa personer hade skiftande yrken och tillhörde helt olika sociala grupper i byn.

Under 1883 togs sammanlagt 55 medlemmar in i logen Av dessa var 48 invånare i Kälom. De övriga sju medlemmarna kom från byar runt omkring, några relativt långt bort från Kälom. 1883 års medlemmar kom från följande byar: Böle (9), Utgård (14), Västerulvsås (6), Österulvsås (19), Bångåsen (1), Åflo (1), Västbyn (1), Rise (1), Föllinge (1), Åre (1), Värmland (1).

Dessa 55 medlemmar var fördelade på följande yrken: Hemmansägare (10), torpare (2), bondehustru (2), piga (4), bondeson (10), dräng (1), bondedotter (10), hästjägare (2), arrendator (1), skomakare (1), arbetare (7), snickare (1), arbeterska (3), skollärarinna (1).

Det var en ganska jämn fördelning mellan hemmansägarna och deras familjer, och de egendomslösa, som ofta var anställda hos bönderna. Den första medlems-matrikeln omspänner åren 1883 - 1900. Under dessa år har sammanlagt 153 personer gått in som medlemmar i logen. Av dessa var 19 inte hemmahörande i byn.

Genom att studera deras yrken, kan man konstatera att det var arbetet som förde dem till Kälom och logen Käloms Styrka.

Uppställning över varifrån 1883 - 1900 års medlemmar kom:Böle (39), Utgård (36), Västerulvsås (9), Österulvsås (47), Rise (3), Bångåsen (1). Åflo (1), Ekeberg (1), Västbyn (1), Åkersjön (1), Hotagen (1), Skärvången (3), Aspås (1), Lundsjön (1), Föllinge (1), Östersund (1), Åre (1), Målilla (1), Värmland (1).

Upp igen

 

Många arbetare

Den största yrkesgruppen som kom till Kälom och gick in i logen var arbetare. Dessa kom ofta som flottningsarbetare. De kunde sedan stanna kvar i byn och arbeta i skogen under vintern. Arbetarna var vanligtvis ogifta.

Två medlemmar var skomakare. Skomakaren gjorde arbeten på olika gårdar. Medan han utförde sitt hantverk, hade han mat och husrum i den gård han arbetade. Det kunde ta en eller flera veckor. En av skomakarna, Erik Westerlund, gifte sig med en kvinna från byn. Även snickare och målare hade mat och logi i den gård de arbetade.

Pigor och drängar bodde i regel i den gård, där de hade tjänst. De var ofta anställda på ett  år. Läraren bodde i skolhuset, där en lärarbostad var inredd. Skriftlärare kallades en lärare som undervisade i skönskrift. Han höll kurser på 3 - 4 veckor. Under kurstiden bodde läraren i någon gård i byn. Eleverna fick välja mellan olika handstilar, vilken de ville lära sig skriva. I slutet av 1920-talet hölls den sista kursen i skönskrift i Kälom.

Några personer hade en dominerande roll från början av logeverksamheten. Hemmansägare Jon Persson, Utgård, var sekreterare från starten. Han fick också andra förtroendeuppdrag, men utgick redan i augusti 1883, för att sedan återupptas i december samma år.

Per Jonsson, hemmansägare från Österulvsås, framträdde allt oftare och svarade för många viktiga insatser. Även långt in på 1900-talet. Han var LT (logetemplare) och LS (logesekreterare) vid upprepade tillfällen. Trots att verksamheten låg nere 1907 - 1915, skrev han kvartalsrapporter till Stor-Logen.

Skomakaren Erik Westerlund hade förmodligen också en viktig roll i logearbetet. Han var logesekreterare på 1880-talet. Westerlund blev en trogen logemedlem ända fram till sin död 1949.

Den mest betydelsefulle medlemmen från 1880-talet och frammåt var troligtvis P.A. Östgren, hemmansägare i Österulvsås. Han valdes ofta till LS och LT.

Östgren var inte främmande för att framlägga diskussionsfrågor på mötena. Han fick många förtroendeuppdrag inom logen, till exempel bibliotekarie. P.A. Östgren var en inflytelserik person även utanför logen. Han satt med i kommunalfullmäktige och var nämndeman vid tingsrätten. Dessutom var han styrelseledamot för Långforsens Kraft AB. På 1920-talet uppvaktade han tillsammans med Erik Eriksson, Böle, landshövding Linner om ett vägbygge från Kälom.

Östgren var också medlem i musikföreningen. Han spelade horn och fiol. Han var även en skicklig snickare.

Upp igen

 

Aktiviteterna

1883 - 94 var logen mycket aktiv. Från början var det troligtvis många som gick in som medlem av ren nyfikenhet. Människorna blev säkert fascinerade av denna nya organisation med högtidliga ritualer och hemlighetsfulla inslag.

Mot slutet av 1800-talet skedde märkbara förändringar bland invånarna i byn: emigration till Amerika och sjukdomen tuberkulos medförde att många emigrerade och många dog omkring sekelskiftet. Av logens medlemmar emigrerade minst tio till USA, 1885 - 88. Omkring 1900 dog tolv. Dessutom flyttade minst sex från orten. Detta återspeglades några år senare i logens verksamhet. Medlemsantalet sjönk stadigt från 1900 -talets början.

Inom godtemplarrörelsen skedde också stora förändringar: 42 blev uteslutna för brott, och 36 utgick på egen begäran, före 1903. Av de som utgick på egen begäran, återfanns fyra bland babtistförsamlingens medlemmar omkring år 1900.

Sammanlagt hade cirka 106 medlemmar lämnat logen 20 år efter dess grundande.

Mötesaktiviteten minskade omkring 1900. 1905 uttalade kretsföreståndaren en uppmaning till logen, att hålla möten igen. Följande år diskuterades om logen skulle läggas ned. Man beslutade dock, att den skulle få fortleva. Trots detta hölls inget möte 1909 - 15. Den 20 februari 1916, samlades logemedlemmarna åter till ett möte. En logebroder från distriktslogen deltog aktivt i mötet och en logebroder från grannlogen i Bredbyn, ledde mötesförhandlingarna. Under 1916 hölls en mycket livlig verksamhet. Godtemplarrörelsen blomstrade igen under cirka tio år, för att sedan åter avta några år. Mötesaktiviteten blev aldrig mer som under 1800-talet, men verksamheten fortlevde fram till 1966. Då hölls det sista protokollförda mötet i Logen Käloms Styrka.

I logerna bedrevs ett livligt studiearbete, som fick stor betydelse för skolningen av medborgare inom folkgrupper, vilka i den tidens samhälle var utestängda från högre utbildning.

I Kälomslogen tog de upp frågan om att skaffa ett mindre bibliotek. P.A. Östgren utsågs att ombesörja saken. En månad senare beslutade logen att bibliotek skulle skaffas. Böcker för tio kronor skulle inköpas. Lånekostnad för 14 dagar = 5 öre, för en månad = 10 öre. Nästa diskussionsämne i frågan gällde val av litteratur.

Det beslutades att biblioteket enbart skulle bestå av nykterhetslitteratur.

Upp igen

 

Nöjen

Redan 1884 togs frågan upp om dans skulle anses anständigt eller ej för ordens medlemmar. En kvinnlig medlem protesterade mot dans inom orden. Frågan gick till omröstning som utföll att dans skulle tillåtas. På grund av detta beslut, begärde två kvinnliga medlemmar utträde ur logen.

Kortspel blev däremot förbjudet inom logen.

Upp igen

 

Pånyttfödelsen

I logen Keloms Styrka ändrade programinnehållet karaktär efter pånyttfödelsen 1916. Mötena hade en lättsammare och mindre allvarlig prägel. Efter 1922 var också logemötena mindre styrda från riksplanet än tidigare. IOGT-rörelsens utveckling i Sverige återspeglades inte lika tydligt på det lokala planet som före 1922.

Fredsfrågan togs dock upp vid ett par tillfällen: SGU uppmanar logen att ordna ett fredsmöte den femte augusti. En kommitté valdes för detta. En fredsfest anordnades tillsammans med babtistförsamlingen. Logen beslutade att behållningen, 10,49 kronor, skulle tillfalla babtistförsamlingen.

Olika former av underhållning var det dominerande inslaget på mötena. Allvarliga frågeställningar, som präglade 1800-talets möten hade försvunnit. Fester anordnades ofta. Det valdes alltid en programkommitté, som ansvarade för någon form av underhållning. Den bestod i regel av sång och musik. Egen logeorganist och sångkör fanns i logen.

Deklamation förekom. Texten skulle gärna vara rolig och underhållande. Inte moraliserande och skrämmande, som 1800-talets uppläsningar i regel var.

Logen anordnade även utflykter. En utflykt till Bölesbodarna, ordnades gemensamt med logen i Nordannälden. En skidutflykt gjordes till "gammalvålln". Systrarna medtog kaffe och dopp på logens bekostnad. Socker fick var och en hålla själv. Tjugo år senare ordnades åter en skidutflykt med kaffekokning. 1964 gjorde man en sommarutflykt till Nästtjärn.

För att samla in pengar till logekassan förekom olika arrangemang.

Korgafton var en återkommande aktivitet. Korgarna auktionerades ut och behållningen tillföll logekassan.

Brev- och vykortsafton hölls vid två tillfällen. Logen annonserade i till exempel Reformatorn att man skulle ha brev- och vykortsafton. Medlemmar i andra loger skrev då brev till denna loge. Breven och vykorten såldes sedan på auktion inom logen. Köparen fick en ny brevvän, som kunde leda till långvarig brevkontakt. En variant på brev- och vykortsafton var att breven skrevs inom logen. Brevet avslöjade för köparen, att han skulle få någonting, till exempel ost av givaren.

Paketauktion var ytterligare ett sätt att få in pengar till logekassan. Detta förekom vid åtta tillfällen 1916 - 1942.

1918 började man diskutera, att bygga ett eget ordenshus. Vid olika tillfällen insattes pengar i en byggnadskassa. Byggnadsfrågan togs upp men bordlades vid flera tillfällen. För att undersöka möjligheterna för ett bygge i framtiden, valdes en byggnadskommitté. Efter sju år inlämnades byggnadsritningar. Ett halvår senare meddelade ekonomistyrelsen, att undersökningar gjorts angående lokalbygget. Två alternativ fanns: att bilda en ekonomisk förening u.p.a. eller bygga i logens namn. Beslut togs att bygga i logens namn. Erik Eriksson och Nils Thorén erbjöd logen att köpa hemmanet 3:8 Utgård för 350 kronor. Logen beslutade att köpa detta för nämnda summa. Kommitté valdes för att insamla sågtimmer och spåntimmer. Samtliga systrar valdes. Ekonomistyrelsen beslutade att byggandet skulle bortsättas på dagsverken. Arbetsledare valdes. Logen beslutade att ta ett lån på 4000 kronor. Senare lånades ytterligare 1000 kronor.

En kommitté tillsattes för att inköpa gardiner. Slutligen beslutades att samtliga logemedlemmar skulle hjälpa till med invigningsfesten.

På 50-årsdagen av logens grundande, hölls ett 50-årsjubileum över logen. LT läste upp en historik över logen 50 år. Ett högtidligt program hölls med högtidsritual, sång musik och utdelning av 25-årsdiplom.

1937 började teaterintresset spira i logen. 1937 - 53 anordnades bland annat teaterafton, kabaréer och nyårsrevy och en amatörteatercirkel startades.

Stor-Logens folkhögskolefond fick vid flera tillfällen bidrag från Käloms Styrka. En insamling gjordes också till Godtemplarordens Upplysningsverksamhet.

Hälften av pengarna, fick behållas för logens egen upplysningsverksamhet.

 

Källhänvisning:

Otryckta källor: Logen Kelans Styrka 567 Protokoll 1883 - 1887. Logen Kelans Styrka 567 Protokoll 1887 - 1894. Logen Kelans Styrka 567 Protokoll 1900 - 1918. Logen Kelans Styrka 567 Protokoll 1918 - 1924. Logen Kelans Styrka 567 Protokoll 1924 - 1938. Logen Kelans Styrka 567 Protokoll 1938 - 1966.

Logen Kelans Styrka 567 Medlems-Matrikel 1883 - 1900. Kvartalsrapport till Sveriges Stor-Loge från Grundlogen Kelans Styrka 567, 1889, 1892 - 1908, 1910 - 1926. Offerdals Ö:a Babtistförsamling, Del 1.

Tryckta källor: Offerdals Hembygdsförening genom Boman, E, En bok om Offerdal III, Östersund. Svensson Arne, De visade vägen IOG-NTO-100 år, en krönika. Stockholm 1979.

Muntliga källor:Erik O. Ernehed, Kälom, Offerdal. Johan Gustafsson, Änge, Offerdal. Hanna Nykvist, Kälom, Offerdal. Telefonupplysningar från Distriktslogen, Östersund.

Upp igen